Jorå, så att... Min matte har gått och blivit ambassadör för Kvinnliga äventyrare. Det är stort tycker jag. Det är hon väl värd min matte. Så mycket äventyr som hon har släpat med mig på så hoppas jag sannerligen att andra blir inspirerade att ta sig ut i naturen de med!
Men jag tänker också att mycket är min förtjänst. Jag måste ju liksom ut och göra mina behov och då passar vi ofta på att ta längre promenader när vi ändå är ute. Dessa promenader blir vandringar och vips till nya upptäckter och helt plötsligt så har vi hamnat i ett äventyr. Så är det ofta när jag och min matte är ute. Det liksom bara blir ett äventyr!
Roligt tycker jag och jag tar därmed åt mig en del av äran för den här ambassadörsrollen hon har skaffat sig.
Dessutom gör jag mig bättre på bild än matte och utan mig som maskot hade hon aaaaldrig kommit så långt som hon gjort, vill jag hävda.....
 |
| Den supersöte maskoten till den kvinnliga äventyrs-ambassadören...! |
PS. Det är dessutom jag som är stigfinnare och glädjespridare på äventyren, så det så!
