1-0 till mig

Ha! Jag har vunnit ännu en seger på farmor och farfars landställe. Jag har erövrat en till soffa!
Jag har sovit i finsoffan i vardagsrummet flera nätter i rad, och farmors kommentar på det hela var: "Jag överlever det också.." Jag tolkar det som att det på något vis var okej?!

Ingen som ser att jag sitter i finsoffan va?

Näe, jag har inte...

.....grävt ner något ben i rabatten... Eh... Hehe...

Varför jag har jord på nosen?
Äsch, det blir så på sommaren bara...!

Men va fan...

...någon måtta får det väl ändå vara med hanteringen av MIG vid fästingborttagandet....!

Farmor, kan du ta bort ditt finger ur mitt öga tack? 

Päls-snagg

Farmor snaggar min matte i barret. Hoppas hon inte tänker snagga mig i pälsen sen bara...
Tyckte matte mumlade om att jag hade vit målarfärg kvar i pälsen som kanske skulle behövas klippas bort.

Hrmpf... Låt bli min päls! 

Depressionsdämpande åtgärder

För att jag inte helt skulle tappa humöret och sura ner mig när Reka lämnat mig så tog matte med mig på mini-äventyr på kvällen.
Vi hittade ett spännande naturreservat i Söderfors, supervackert med forsar och spångar. Bredforsen hette det har jag för mig. Mattes kamera dog precis när vi tagit våra första steg in i naturreservatet, så allt jag har i bildbevis är den här bilden....

Jag lovar, det var mycket vackrare vid forsarna
som dök upp senare.

Reka har lämnat mig

Reka har lämnat mig.
Inget rött tjejkoppel ligger bredvid mitt
på farstubron längre.
Reka har flyttat hem till sin matte och husse igen. 

Men innan hon drog gick vi på långpromenad
och luktade på samma fläckar.

Vissa sträckor när vi skulle passera
löptikar och fåren fick vi gå i koppel,
men det handlade mest om att bogsera matte.
För hon envisades med att gå så låååångsamt...

Vi fick ändå gå godisspåret som matte hade lagt åt oss, 

fast vi drog så mycket i kopplet. 

Och jag försökte locka Reka att bada igen.

Förstår inte hur hon kunde motstå surfvågorna...! 

När vi kom tillbaka till gården
hängde vi inomhus en liten stund. 

 Men det dröjde inte länge 

förrän vi var ute igen och busade på gräsmattan. 

Till sist var det dags att lämna över Reka
till sina rättmätiga ägare.
Men på vägen dit
passade vi på att gå en promenad i Söderfors. 

I den engelska parken i Söderfors
hittade vi ett gammalt tempel....

...och en spännande grotta
innan det var dags att säga farväl för denna gång. 

Helt klart kommer jag sakna
denna bruna prinsessa vid min sida inatt... 

Överläggning

Jag och matte har haft överläggning. Vi hade ju tänkt ta med Reka på en kajaktur till Arnön för att grilla lite korv och ha det mysigt. Men eftersom Reka verkar ha en väldig respekt för vatten så tog vi beslutet att lägga ner projektet. Dels för att vi inte vill skrämma henne i onödan och det kanske är bättre att hennes egen matte är med när hon ska prova nya saker. Vi vill ju att hon ska fortsätta att tycka det är kul att segla till exempel, så vi tog gemensamt beslutet att inte paddla med Reka, iallafall inte just den här helgen.

Men vi testade lite att balansera på kajakerna iallafall, när de låg på marken. Och det gick hur bra som helst.

Finns nog hopp för Rekas kajak-karriär!

Det gjorde inte så mycket att det inte blev någon kajak-tur idag. Det var action på gården iallafall. 

Vi fick besök av en working kelpie som heter Flash. Han är den enda hunden som får valla fåren på den här gården. Jag tänkte att det var bäst att inte låta Reka och Flash träffas, för då kommer säkert Reka bli störtförälskad i honom istället, och det vill jag ju givetvis inte. 

Men vi stod så klart  i fönstret och tittade när han for runt i hagen. Han vallade in fåren så att fårägaren kunde klippa dem. Han var väldigt duktig måste jag säga, Reka höll med på den punkten.

Stiliga Flash tittar till fåren. 

Alla i fållan, hälften klippta. 

Flash var lika attackpussig som Reka,
så de hade säkert kommit väldigt bra överens.

När Flash dragit hem tog jag med Reka på romantisk promenad till vikingagravarna som ligger här i närheten. Vet inte om hon blev så värst impad, hon var mer intresserad av skogens alla kottar...

Men hon poserade snällt iallafall framför den ena graven. 

Vi gick till stranden istället och försökte få Reka att doppa tassarna iallafall. Jag simmade flera gånger och hämtade pinne för att demonstrera hur det går till när man badar. Vi lyckades nästan till slut få henne att doppa vänster framtass.