Änglavakt i fjällen

Matte och jag hade planerat för mysdag på fjället idag.
Sömlingshågna stod på schemat.

Vi var ute på njutartur så vi tog vesslan upp för att slippa knata uppför. 

När vesslan släppte av oss hade dimman ersatt solen.
Men jag var lika lycklig för det!
Att vara i fjällen med matte är bland det bästa jag vet. 

Jag fick en viktig uppgift med att hitta ledkryssen i dimman.
Här markerar jag extra noga att jag hittat ett! 

Men jag sprang lite för nära mattes skidor och skar mig igen på stålkanterna! AJ!
Precis vid klorna på vänster tass.
Snabb-bandage och sko på. 

Funkade rätt fint att springa med faktiskt,
iallafall om man har en renflock som lockbete.
Men mest fick faktiskt matte bära mig till en raststuga. 

Där utövade hon wilderness medicin och vi funderade på hur vi skulle ta oss
tillbaka den milslånga sträckan till bilen. 

Solen kom fram och med den kom änglarna.
Fjällräddningen på skoter dök upp från ingenstans. 

Egentligen skulle de bara kolla att nödtelefonen i stugan fungerade,
men jag flirtade in mig och vi fick skjuts ner för fjället. 

Min första skotertur!
Jag tyckte det var ganska intressant och kunde inte låta bli
att lägga nosen på fjällräddarens axel och vädra in dofterna!

Väl nere vid bilen brummade jag och matte vidare
till veterinären i Hede
där jag fick bandage med hjärta på!
För att jag var så duktig!!
Nu ska jag vila några dagar så att såret får läka fint.
Sen hoppas jag på mer skidåkning.