Matte och jag har haft lite paus i träningen till tricktävlingen här hemma eftersom jag mest varit fokuserad på Emmi som har löpt. Men nu har jag glömt Emmi och gått vidare i livet. Och matte säger att jag gjorde stora framsteg ikväll när det gäller att hämta en utskrift från skrivaren i garderoben och ge till henne.
Jag tyckte matte var tråkig när hon stod och bredde smörgåsar till kvällsfikat och pep iväg till andra rummet för att hitta på bus. Jag kom på att i garderoben där skrivaren står har jag sett små kartonger.... Jag gillar kartonger, för de kan jag riva i miljarder småbitar och sen brukar jag få städa upp efter mig och det betyder massa godis till mig om jag städar fint. Så jag öppnade garderobsdörren på eget bevåg och mycket riktigt, där inne fanns en kartong som det stod "färgpatron" på. Den tog jag med mig och visade stolt upp för matte i köket. Jag såg att hon precis var på väg att börja skälla på mig för att jag tagit en kartong som jag inte fick ta. Men så gick det upp ett ljus för henne. Hon insåg att jag varit tvungen att öppna dörren för att komma åt den där kartongen och som i ett blixtnedslag överröstes jag av beröm istället och blev ganska förvånad själv. Jag fick ett helt gotteben för detta spontana infall och jag tänkte att det kan ju vara värt att anstränga sig lite extra om det resulterar i såhär goda utfall.
Matte frågade lite senare om jag ville hämta utskriften och när jag stack iväg mot rätt rum så fick jag tonvis med beröm igen! Är det såhär lätt att bli omtyckt nu för tiden? Matte följde med in i rummet men sa ingenting mer. Så jag tänkte "äh vad sjutton, jag öppnar väl dörren igen och ser vad jag hittar för spännande där inne". Matte blev helt till sig av glädje och när jag plockade upp pappret som låg därinne höll hon på att gå upp i limningen av lycka. Men sen bestämde sig matte för att testa mig lite. Fortsätta på den vinnande vägen och se hur långt den bar liksom. Hon bad mig stänga dörren med pappret i munnen. Och jag tänkte att det kan jag väl göra för just idag verkar det ju resultera i väldigt goda belöningar. Matte hoppar nu glädjeskutt och tillsammans dansar vi ut i köket. Jag med pappret i munnen och matte med det bredaste leendet jag sett på länge. Och tro det eller ej, men hon öppnar FRYSEN och ger mig en HEL KÖTTBULLE!!!! Vet ni hur länge sedan det var jag åt köttbullar? Säkert över ett halvår sedan för att jag varit magsjuk fram och tillbaka hela tiden. Det var så sagolikt gott att jag av bara farten sprang tillbaka till skrivarrummet och hämtade ett till papper!
Matte är mäkta stolt över mig som har gjort flera stora framsteg idag.
1. Spontan-öppnande av dörren och hämtande av något därinne. Matte menar på att det verkar som jag tycker det här är kul, kan nog vara böjd att hålla med henne. Jag gillar att ha uppgifter.
2. Jag satte ihop alla fyra moment som vi tidigare tränat på till ett: öppna dörren, hämta pappret, stänga dörren, bära pappret till den person som ska ha det
3. Jag stängde dörren MED pappret i munnen.
Matte sitter i soffan och pösmyser över min intelligens just nu. Det enda hon grämer sig lite över är att hon inte fick med detta på film. Men det blir nästa utmaning!