Äventyrshunden Diesel

fredag 4 september 2015

Run with me

Matte och jag har tävlat i kväll. Jorå så att..... Vi deltog i Run with your dog som gick i Stora skuggan.

Det här med att springa är ju inte riktigt mattes grej, eller iallafall inte efter att hon bröt fotleden för ett par år sedan. Sedan dess så springer hon nästan aldrig för det gör för ont i foten.
Men ikväll ville hon ändå göra ett försök för att vi skulle få en fin upplevelse tillsammans.

Målet för matte var att springa så mycket som möjligt utan att gå, medan mitt mål var att springa med sträckt lina så mycket som möjligt och underlätta för matte.



Snart dags för start,
jag är ivrig att komma iväg. 


Jag var hyfsat bra på att dra matte runt banan på 3 km,
bara ibland så tyckte jag att det luktade godare i gräskanten
och linan slackade väl kanske lite.
Men när jag fick in löptiksdoft i nosen,
då fick matte hålla i hatten!
För då gick det undan minsann! 


Banan gick i supermysig skog med lite sjöutsikt ibland.
Längs banan fanns också uppmuntrande skyltar som peppade oss att fortsätta.
När vi passerade en skylt där det stod:
"Ge lika mycket som din hund"
började matte skratta.....?
Vet inte om det hade att göra med att jag just då stod helt stilla
med nosen i backen och undersökte ett väldigt viktigt grässtrå....


Men i mål kom vi till slut,
 absolut inte först men kanske heller inte sist?
Spelar inte så stor roll faktiskt,
för jag fick ett gottigottgott tuggben i pris!
Varför det skulle hängas runt min hals som en medalj
förstod jag aldrig.
Tuggben ska väl vara i munnen? 


Vi fick en goodiebag med massa bra saker
och dessutom så vann vi på nummerlappslotteriet!
Ett presentkort hos Hundredas hundfotograf Emma Hammar!
Perfekt, jag som ÄÄÄÄÄÄLSKAR kameran,
vi bokade in tid direkt nästa vecka! 

Och så fick alla hundar smaka på färskfoder!
Mums sa jag
och tackade matte för att hon glömt min vanliga middag hemma!


Summa kardemumma så är vi båda nöjda med kvällen.
Jag är nöjd för att jag fick träffa så många snygga tikar.
Och matte är glad för att hon kunde springa hela vägen,
ja alltså några korta stopp för att ta lite foton och lukta på viktiga blommor och blad,
men annars så sprang vi hela tiden, med mestadels sträckt lina!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.