Äventyrshunden Diesel

onsdag 6 januari 2016

Då var det dags för den årliga sårskadan

En gång per år ungefär råkar jag ut för
någon skada i samband med mina äventyr med matte. 

I år kom den tidigt, redan den 6 januari
och den här gången under en skridskotur.
Jag erkänner att jag sprang lite väl nära matte
och nafsade i hennes byxor,men hon kunde
varit lite mer försiktig faktiskt
så hade det här aldrig hänt.
Okej okej, jag vet att matte har
JÄTTEDÅLIGT samvete för att
hon orsakat mig smärta så jag ska inte spä på den. 

Så istället för svepande skär på isen
satt vi på djursjukhuset i väntan på domen. 

Trots den oansenliga mängden blod som jag lämnat på isen
och i undersökningsrummet,
så klarade jag alla klor, senor, trampdynor.
Men jag haltar extra mycket här hemma nu för att
få extra kärlek från matte.
Hon får bära mig runt och jag ser så ömklig ut som jag kan.
Funkar rätt bra faktiskt,
har redan fått några fler kvällstuggben än jag brukar få
och matte och jag låg i soffan och mös i flera timmar ikväll!  

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar