Matte är åter och vi spårar!

Okej, min matte har återvänt lite från feberdimmorna. Hon är näääästan feberfri idag.... Tillräckligt fri för att underhålla mig lite. Ett spår blev det.
Ojojoj, vad jag blev glad när jag fattade vad som var på gång!

Notera att svansen är suddig på bilden för den viftar
så fort av glädje! 

I vanliga fall brukar jag ju bli lite lätt irriterad när matte går bakom mig och agerar bromskloss i linan. Jag vill ju spåra fort fort fort! Men då brukar jag ju också missa en del pinnar längs vägen förstås...
Idag när min matte var segare än vanligt på grund av förkylningen som inte släppt helt, så hade jag liiiite förståelse för att hon inte var supersnabb och koncentrerade mig istället på att fokusera på spåret. Och tamejtusan om jag inte plockade in alla 10 pinnarna!!! Och gick klockrent med nosen i spåret hela tiden, trots alla spetsvinklar och kluriga loopar som matte triggat för mig. Tadaa!!
Inget ont som har något gott med sig!

Tjipp på er, nu ska jag gå och pussa på min matte!