Världens mest briljanta idé!

Kolla vad jag har kommit på!
Om jag gräver ner mitt ben i blomkrukan....

...så kommer det ju slå rot och börja gro
och bli till många fler ben!
Smart va?! 

Jag har fler bra gömställen!

Nähä du....

...den där bollen får vi nog hämta när snön har töat....

I morgontidningen....

...endast hundiga nyheter idag! 

Jag lär mig snabbt!

Jag lär mig blixtsnabbt!
Numera när jag vill gå ut så går jag bara och hämtar den hundsko
som ligger på tork på det varma badrumsgolvet.

Matte fattar direkt och vips så är vi ute och går i solen!
Idag på andra sidan sundet, på Värmdö. 

En skönhet

Är jag inte det snyggaste du sett? 

Jobbdag i skärgården

Upp i svinottan...

...för att hinna med båten till dagens jobb i skärgården.

Men innan vi nådde fram
till mattes intervjuobjekt...

...hann vi gå lite vilse
eftersom vi följde en stig genom skogen
på måfå sådär...

Här på Ingmarsö bodde en kille som bygger gitarrer
som matte intervjuade för en artikel i en tidning. 

Vi hann utforska ön lite på väg till båten också.

Det allmänna transportmedlet på ön är skoter eller spark. 

Just det, glömde säga att jag nästan var tyst hela tiden
under intervjun hos gitarrmakaren. 

Här väntar vi på båten hem. Visst är det vackert i skärgården!

Sen tog vi båten hem och jag fick snacks för att
jag nästan varit helt tyst under hela intervjun. 

Längdpremiär på hemmaplan

Både matte och jag har haft mini-damp under min rehabperiod efter skärsåret som hände på en skridskotur. Idag kunde vi inte hålla oss längre. Vi var bara tvungna att ut och röra på oss ordentligt! 

Skidtur på golfbanan blev det, med magiskt vinterväder och utsikt över ett rykande hav som nog snart fryser till skridskois! 

Jag var så glad av att få springa i snön, jag var liksom tvungen att stanna flera gånger precis framför mattes skidor och rulla runt, runt i snön. Helst stannade jag framför skidorna i nedförslut för att göra det hela mer spännande för matte.....

Härligt!

Alla tassar i behåll efter turen!
Jag är fortfarande tvungen att ha skon på....
Men snart så åker den av! 

Hurra för mig!

Igår kom det paket till mig på posten!

Och idag fyller jag år! 7 år! Medelålders minsann.
Jag fick ett jättetuggben av matte och sen firade hon min födelsedag
genom att åka till stan och titta på dansföreställning UTAN MIG!
Va? Vad är det för fasoner?
Fast det gick ingen nöd på mig om jag ska vara ärlig,
jag blev ompysslad av mina hundvakter
med blodpudding, uppmärksamhet och kramar. 

Om kärleken till en hund.

En väldigt väldigt fin film, lite sorglig men mest fin. Om kärleken till en hund, sin bästa vän.



Denali from FELT SOUL MEDIA on Vimeo.

Denna fantastiska dag!

Härlig dag!!
Notera att jag skjuter fram min tass-sko på bilden
så att ni alla kan tycka liiite synd om mig
för att jag fortfarande måste ha denna utomhus... 

Matte har gömt något i snön,
jag känner ju att det är något här som tillhör mig. 

Hmm var kan det vara?

Alltså jag bor rätt fint, det här är mina hemmaskogar.
Näe nu har jag inte tid att beundra utsikten,
jag måste hitta min leksak. 

I am back!

Eller iallafall enligt mig själv! Min bästa vän Reka (ni vet hon som jag sympatiskadade mig för, hon bröt klon och fick gå i tratt och jag ville inte vara sämre) är friskförklarad och därmed har jag friskförklarat mig själv också. Om inte hon går i tratt så tänker inte jag heller göra det. Punkt.
Det är alldeles för mycket rolig snö för att en ska kunna gå omkring och vara skadad.

Här där jag bor växer det märkliga träd.
Det är härifrån mitt hundgodis kommer.
JO! Det är sant, titt som tätt hittar jag godis i trädstammar
runt om på ön. De måste ju växa där eller hur?! 

Jag säger ju att det är alldeles för fin snö
och alldeles för vackert för att sitta inne och tramsa! 

Lyckosprall!

Idag var jag typ världens lyckligaste hund!

1. Jag slapp kopplet en liten, liten stund.
2. Det hade snöat MASSOR av fluffityfluffig snö.
3. Matte hade gömt leksaker i snön.
4. Jag fick leta upp dem.

(Om det var värt att såret gick upp igen? JAJAMÄN!!! Alla gånger!)

Jordens undergång

Jo, så känns det att behöva gå i tratt inomhus, med sko utomhus och dessutom i koppel hela jävla tiden. Suck. Det var ju inte mitt fel att jag skar mig, det var ju mattes som stack in sin skridsko under min tass så varför ska jag straffas på det här sättet? Matte kan väl gå med tratten själv på skallen om hon tycker att det är så himla skoj.

Jag låter min matte veta att det är väldigt synd om mig och jag blir gärna buren överallt och överröst med kärlek närhelst jag behagar.
Då slokar jag bara extra mycket så får jag precis vad jag vill ha på momangen.

                                   

Då var det dags för den årliga sårskadan

En gång per år ungefär råkar jag ut för
någon skada i samband med mina äventyr med matte. 

I år kom den tidigt, redan den 6 januari
och den här gången under en skridskotur.
Jag erkänner att jag sprang lite väl nära matte
och nafsade i hennes byxor,men hon kunde
varit lite mer försiktig faktiskt
så hade det här aldrig hänt.
Okej okej, jag vet att matte har
JÄTTEDÅLIGT samvete för att
hon orsakat mig smärta så jag ska inte spä på den. 

Så istället för svepande skär på isen
satt vi på djursjukhuset i väntan på domen. 

Trots den oansenliga mängden blod som jag lämnat på isen
och i undersökningsrummet,
så klarade jag alla klor, senor, trampdynor.
Men jag haltar extra mycket här hemma nu för att
få extra kärlek från matte.
Hon får bära mig runt och jag ser så ömklig ut som jag kan.
Funkar rätt bra faktiskt,
har redan fått några fler kvällstuggben än jag brukar få
och matte och jag låg i soffan och mös i flera timmar ikväll!  

Årets sista äventyr

Matte och jag drog till Vålådalen
för att värma upp på skidorna. 

Vi hittade en kavalkad av skidor här

Och ben till mig fanns det också! 

Sen slog vi följe med två damer till Lunndörren. 

Det var inte jättemycket snö...

...men det var härligt ändå! 

På väg till Stendsdalen hittade vi två andra damer på tur.

I Stensdalen var det vackert! 

Och jättemysigt!
Här firade vi  nyår helt utan smällare!
En dröm för mig!