Äventyrshunden Diesel

onsdag 23 februari 2011

En stenkul promenad

Imorse var jag och matte på en stenkul promiss i skogen! Matte var på sitt påhittigaste humör och vi hittade en jätterolig stig som det var massa finurliga stenar längs med. Jag fick hoppa upp och balansera på de allra minsta och göra massa svåra konster där jag jag var tvungen att hålla balansen på allt annat än 4 ben. På de skrovligaste stenarna så gömde matte godis i skrevorna som jag fick nosa upp. På de största stenarna så kastade matte upp godis längst upp på toppen. Först tittade jag på matte med skeptisk min, om inte ens hon når upp, hur skulle jag nå upp då? Men efter en minuts funderande och frustrationspip då jag inte fick någon som helst hjälp från matte eftersom hon tyckte jag skulle lösa det här själv, kom jag på att om jag springer runt på andra sidan så kanske stenen ser annorlunda ut där...!?! Och mycket riktigt, på baksidan var stenarna jättesmå och såg ut som ramper som jag lätt kunde springa upp på. Så jag fick mitt stentoppsgodis till slut!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar