Mardrömsdag

I morse när matte och jag endast gått 200 meter på vår morgonpromenad så kommer det en stor schäfer mot oss. Helt lös och utan någon matte eller husse i närheten. Jag kände att matte blev osäker på hur hon skulle göra så därför höll jag mig alldeles bakom henne. När schäfern kom fram så försökte matte att mota bort den men den lyssnade inte på henne. Utan istället hoppade den på mig och bet mig över ryggen. Matte blev rosenrasande och livrädd för min del och lyfte (!) bort schäfern och brottade ner den på marken. Jag tog tillfället i akt och sprang hemåt. Matte orkade inte hålla den andra hunden fast hon låg med hela sin tyngd på den, så den satte efter mig och jagade mig ända hem tills jag kommit in under grinden. Matte blev jätteorolig eftersom det är en stor väg med massa bilar precis innan grinden. Men inga bilar kom så jag klarade det. Matte såg inte vad som hände på slutet men jag skällde till när schäfern fick tag i mig när jag kröp under grinden. Matte sprang och kollade till mig att jag inte blödde massor och att jag var okej. Jag var rejält skakig och hade en puls på 580 ungefär. Matte ringde till sin älskade hundcoach Emma som hjälpte henne genom den traumatiska upplevelsen och dessutom guidade henne hur hon skulle göra med mig för att jag inte ska gå och vara rädd resten av livet för andra hundar eller skogen som det hände i. Efter lite rädslobearbetning åkte vi till veterinären där det upptäcktes att jag hade sår på ryggdelen. Så nu har jag fått en ny frisyr eftersom jag är rakad på bakdelen numera. Det blir antiflammatoriska tabletter för min del och en hel del sårtvätt. Matte hoppas på att det inte är värre än så. Hon tyckte att jag gick och haltade så hon håller tummarna för att jag inte fått några värre skador som kommer att visa sig längre fram. Det goda i kråksången är att jag kommer få leverpastej morgon och kväll! Ja, jag vet att det ligger medicin i, men vad gör det när jag får mumsig leverpastej?

Min nya frisyr med tillhörande sår...

Morgongalenskaper

Imorse ringde väckarklockan 05.15! Jag fattade inte alls varför vi skulle upp så himla tidigt, jag ville bara ligga kvar i sängen och gosa mig. Men jag hängde på matte iallafall. Man vet ju aldrig, kanske bjuder hon på något kul. Den här gången lönade det sig att haka på. Först träffade vi Sofia och girlsen och jag var lika kär i Reka som sist vi sågs. Men sen tillkom även Eva-Marie och Rovdjuren! Det är första gången jag träffar dem, men matte har träffat Eva-Marie en kortis på Vildmarksmässan i mars. Så allt som allt, 7 hundar och tre mattar.

Hela högen på väg mot agility-banan.
Ja, bilden är suddig, men det beror på att fotografen såg suddigt
så här tidigt på morgonen .
Dessutom var det beckmörkt... 

Denna ytterst tidiga morgonstund stod agility på schemat! Jag vet, helt galet, klockan 06.15 stod vi på startlinjen. Men jag blev toktaggad av att titta på de andra. Eva-Marie med Ozelot var grymt snabba och Sofia med Elsa var inte långt efter. Sån spänst hon har, den där Elsa! Jag och matte blev väldigt imponerade och fick lite prestationsångest eftersom vi snigelgår genom slalomen och vägrar krypa genom platt-tunneln. Men vi tog ett djupt andetag och tänkte att det får gå som det går, vi har faktiskt inte tränat agility sedan i mars. Om man inte räknar den terräng-agility som jag och matte sysslar med när vi går i skogen förstås. Sofia och Eva-Marie peppade oss och allt slutade med att jag sprang självmant genom platt-tunneln! Roligt som tusan var det! Och jag kom på att jag har saknat agilityn! Som tur är verkar vi har skött oss hyfsat bra, för vi var välkomna igen nästa onsdag morgon. Yihaa!

Långhoppet är inga problem för mig

Däcket är också roligt! 

Aaah härliga lägerfredag!

Idag har det varit en helt perfekt dag här på hundlägerveckan i Grövelsjön!

I morse gick jag och matte en lång promenad på fjället, helt ensamma. Bara hon och jag. Det var jätteskönt i solen och att få ha matte för sig själv. Vi gick bara och spankulerade och gjorde inget särskilt.

Filosofi på fjället

Sen körde vi ett stenhårt lydnadspass där jag skötte mig helt exemplariskt! Träningspasset avslutades med gemensam fjäll-fika med alla hundar, mattar och hussar.

Matte har bjudit mig på lunch så jag har inte tid för de andra

Efter lunchen fick jag chansen att busa med Dizzy, en väldigt rolig tjej som är en blandning mellan Schäfer och Collie. Hon var väldigt snabb och jättekul att jaga efter.

Snart är jag ifatt!?! 

Matte fick för sig att vi skulle träna passivitet fast det var mycket hundar omkring mig. Hrmpff, vad nu det ska vara bra för? Men jag gjorde mitt bästa., Jag kunde visserligen inte lägga mig ner och vila som matte men jag satt iallafall tyst medan jag spanade in vad de andra gjorde.

Ååh, vad svårt det är att slappna av när de andra har så roligt! 

Men det bästa på dagen kom sist. Jag fick prova på sök igen! Det är sååå rooooligt!!! Jag kastar mig in i skogen så fort jag kan och sen cirklar jag in mitt byte, hämtar upp min leksak och springer ut till matte igen. Idag hade vi publik när vi körde. Men jag brydde mig inte om det. Förutom när jag kom tillbaka och matte berömde mig så berömde de andra mig också. Och då gick jag runt i ringen av åskådare och kråmade mig och svassade för allihopa som talade om för mig hur duktigt jag var. En riktig superstar kände jag mig som! (Matte varnar mig för att inte anta för många divalater...)

Kan knappt hålla tassarna i backen innan matte släpper mig...!

Fjällpromenad med sök

Idag har jag varit på fjällpromenad med en himla massa hundar. Jag var jätteduktig och lyssnade på matte när hon ropade att jag skulle komma. Jag sket fullständigt i att min nya stora kärlek; Nalla var alldeles i närheten. Till och med renarna som sprang framför nosen på mig struntade jag i. Matte hade ju köttbullar med sig! :)

Fjällpromenad med tusen hundar typ

Jag fick även prova på sök igen i fjällskogen. Det var ännu roligare än förra gången. För nu var det lite svårare och jag fick jobba lite längre så jag var väldigt nöjd när jag hittade den nya filuren som hade min leksak!

Är jag inte duktig?! 

Sööööök!

Idag har jag fått prova på sök för första gången här i Grövelsjön. Jag var så taggad att jag höll på att hoppa ur pälsen innan matte släppte iväg mig på uppgiften. Jag hade ju sett att en av mina bästa leksaker (en grön/svart trasa som jag kallar för Emma) försvann med den där konstiga filuren ut i skogen. Dessutom så såg jag bestämt att matte la köttbullar i filurens hand också innan hon gick. Så jag ylade för fulla muggar innan jag fick springa iväg in i skogen. Men så fort matte släppt mig så blev jag tyst som en mus, och svansen gick som en elvisp för jag tyckte det var så kul! Och jag hittade filuren nästan direkt, fast det anade matte att jag skulle göra. Jag försökte inte ens spåra utan jag satte upp nosen direkt i vinden och fick in filur-lukten i näsborrarna. Men det som gjorde matte mest stolt var att jag tog "Emma" i munnen och sprang som en gasell tillbaka till matte och lämnade över den snyggt och prydligt. Inte ett endaste tugg, inte ett endaste fummel med "Emma".  Jag fick massor av beröm från både matte och den andra filuren. Matte inflikar här och säger att det heter figurant och inte filur. Äsch, petitesser...
Men iallafall, nu har vi en ny sport att öva på och utmana oss med för att bli bättre!

Snart, snart, snart
får jag rusa iväg och leta upp filuren med köttbullarna! 

Lägervecka i fjällen

Jag tyckte matte var så jäkla tråkig när hon bara satt och jobbade framför datorn hela tiden så jag lurade med henne på lite mer äventyr. Vi är nu i Grövelsjön och ska vara här en hel vecka! Vi ska bara göra hundiga saker hela dagarna! Och när jag sover på kvällarna (natten påpekar matte) så ska hon jobba framför sin tråk-dator. Vi bor på vandrarhem i ett eget rum men jag hör ju att det tassar förbi massor av hundar utanför dörren. Det ska bli så spännande detta! Matte har lovat att jag ska få prova på sök. Kul med en helt ny utmaning!

Vem är det som tassar utanför min dörr?

Kärlekshelg

Helgen har varit världens bästa! Susa och jag har busat som galningar hela helgen. Det var så roligt att få träffa henne och hon var lika snygg som jag kom ihåg henne. Men nu dröjer det nog länge tills jag får se henne igen. Suck...

Det bästa med Susa är att hon är hälften Aussie som jag,
så vi leker så lika! 

Min sommarflirt

Nu drar jag till landet och hoppas på att min stora kärlek kommer dit så fort som möjligt. Susa, min sommmarflirt, ska komma och hälsa på mig denna helg. Ååååh, jag har längtat efter detta ända sedan i augusti då vi sågs senast! Hoppas hon är lika rolig att busa med som sist!

Matte får spunk

Matte kallar mig för sprattelfink. Jag tror det är för att jag har så mycket energi just nu! Hon börjar få spunk på mig. Jag är ju van att vara en äventyrshund på heltid och har så varit hela sommaren. Att matte har börjat jobba igen tycker jag inte är lika kul. Fattar inte varför hon ska sitta framför datorn så många timmar när jag vet att hon innerst inne bara vill vara ute med mig och leka. Jag försöker diskutera detta högljutt med henne, men hon vill inte lyssna.

Jag fick iallafall vara ute och spåra idag, tur var väl det för annars hade jag nog käkat upp mattes skor i ren desperation efter aktivitet. Det gick rätt hyfsat, matte hade gjort det ganska svårt med många saker att nosa upp och många vinklar. Jag var het på gröten som tusan och missade första pinnen i båda spåren. Matte skrattade åt mig då jag rusade förbi pinnarna med bara 1 cm marginal utan att notera dem. Men resten av grejerna plockade jag upp lätt som en plätt. Trots att matte hade lagt ut konstiga saker såsom en liten tygbit, en läderbit och en liten pälsbit av min favvo-kanin. Inga problem. Dock hade jag lite problem i vinklarna. Tror jag var för upphetsad så jag sprang helt enkelt förbi dem. Jag var ju stensäker på vinklar förut, men har tappat lite i form på den delen över sommaren då vi inte spårat så mycket.  Måste nog ta ett snack med mina hundcoacher igen och få lite tips angående vinklarna...

Nu ska jag gå och terrorisera matte igen.

Hundlöp

Matte var och hämtade upp mig på landet i morse för hon behövde tydligen draghjälp i den löpartävling som hon anmält sig till. Klockan tio stod vi på startlinjen med ett femtiotal andra hundar som också skulle dra sina mattar och hussar runt en fem kilometer lång sträcka. Matte och jag stod och halvsov lite och tänkte att vi vaknar väl till av startskottet, men det kom aldrig. Lika bra det, för många av mina hundkolleger är lite rädda för skott. Så vi kom iväg lite dåligt i starten, men det gör inget.

Start-skottet i Hundlöpet var obefintligt

Målet idag var att orka springa runt hela sträckan. Alltså, jag klarar ju det utan problem, men matte har som vanligt inte tränat så mycket som hon borde, så hon var lite osäker på formen. Jag tyckte att de första kilometrarna var mest besvärliga för då var det så mycket hundar så nära mig. Jag tyckte det var särskilt jobbigt när stora hundar flåsade mig i nacken. Men matte uppmanade mig bara att fortsätta framåt och det känns alltid bättre när jag vet vad jag ska göra. Matte höll med om att de första kilometrarna var jobbigast, men mest för att hon hade lite tungt att andas då. Jag tog en drick-paus ungefär halvvägs in i loppet, så mattes mål att springa hela vägen var kört där.

Depåstopp i vattenpöl

Efter 2,5 kilometers passeringen så föll vi båda in i en skön rytm så vi travade på. Den sista biten gick längs vattnet på Lidingö. Det var fint och jag hade världens snyggaste aussie-tjej framför mig så jag var rejält taggad.  Matte lovade dessutom att jag skulle få mera vatten i mål, så jag drog på sista biten så att matte knappt hängde med.

Bra tempo längs vattnet hade jag

Vi kom i mål på tiden 33:41 och matte fick medalj! Jag blev lite sotis för det var ju jag som hade dragit henne i princip hela tiden (förutom när jag var tvungen att stanna och nervös-kissa på de största träden), så egentligen var det ju jag som var förtjänt av den där medaljen. Men matte sa att hon skulle hänga upp den i mitt pris-skåp hemma.

Målbild!

Nu måste jag sluta, jag måste testa om jag kan få upp matte ur soffan. Hon klagar på att hon är stel som en pinne, men jag har lust att göra något nu. Jag har vilat färdigt. Kanske ett eftermiddags-spår?

Lantis-vecka

Lata dagar på lantis-verandan

Matte och husse hade så väldigt mycket att stå i denna vecka så jag blev deporterad till landet och farmor och farfar. Det gick absolut ingen nöd på mig. Jag har ätit leverpastej till frukost och fläskfilé till middag. Latat mig på verandan där jag har full uppsikt över gårdens kossor och får. Jag har även sprungit runt i skogen en hel del och dessutom kammat hem en jätteskörd med svamp. Farmor och husses syster Karin orkade knappt bära all svamp som jag nosade upp. Farmor hävdar att det var hon och Karin som nosade upp den mesta svampen men jag gjorde iallafall grymt snygga sittmarkeringar PÅ svampen när de väl funnit den. Farmor säger att matte måste återuppta svampletarträningen som vi började med förra hösten, ska ta upp det med matte ikväll tänkte jag.

Jättesvampskörd tack vare mig!

Årets semester

Hela flocken drog på roadtrip till Norge

Bilen var vårt hem och ibland var det ganska trångt,
men mysigt!

Vi cyklade mountainbike på Hardangervidda i ösregn.

Vi topptursvandrade en hel del.
På Preikestolen var det så högt
att jag inte vågade titta ner från toppen.

Inte heller på Kjeragbolten
vågade jag kika ner på matte.... 

Matte envisades med att försöka bota min höjdrädsla... 

Åkte skidor gjorde vi också, fast det var mitt i sommaren. 

Många fina fjordar fanns det i Norge,
och det fina med att ha huset i bilen
är att man kan stanna precis överallt där det är fint! 

Vi kryssade på den smalaste och kanske vackraste av fjordarna,
Naeroy-fjorden. 

Var man än busar i Norge är det superfin utsikt.
Här lajar jag och matte i Jotunheimen. 

I Jotunheimen vandrade vi på Besseggen
i strålande sol.
En fin men kämpig 10-timmars tur,
fast det var det värt. 

Matte och husses kompisar hängde med
på sista halvan av semestern.
Det blev mycket skitsnack och solstolshäng mellan aktiviteterna.

En hel del badande blev det också,
även fast det inte var speciellt varmt i vattnet.
Men på något sätt
måste man ju få bort svetten ur pälsen....

En hel del klättring för de tvåbenta blev det.
Jag höll vakt så att bergstrollen
inte skulle bita dem i tårna
på  klätterväggen i Oppdal. 

Strandpromenad i full fräs nära Molde.

Och så kröp vi i grottor i Molde,
det var spännande!
Min första grottkrypning någonsin! 

Min bästa kompis Susa kom och hälsade på
sista dagarna på min Norge-semester!
Det var väldans lajbans! 

Hela gänget myste ofta vid lägerelden,
det är såhär livet ska vara jämt. 

Tack för en härlig semester matte och husse!
Det gör vi om snart väl?