Pannlampepromenad

Jaha, idag var en sån där dag när jag förstod redan på morgonen att jag inte fick följa med på dagens äventyr. Var tvungen att spela lite sur så att de tvåbenta skulle få dåligt samvete för att de lämnade mig ensam hemma.

Desto gladare var jag när de kom hem igen, de kunde jag liksom inte dölja. Då studsade jag som ett pop corn av glädje. Och vi tog en lång promenad i skogen här där vi bor, det hann bli mörkt och vi fick gå med pannlampor för att hitta vår väg genom skogen. Och det var massor av snö i skogen! Härligt!

Jag gillar snö!! 

Jag blev lite skraj dock, de smällde
laviner på berget och det ekade i hela
dalen. Men i husses famn är det tryggt! 

Jag glömde bort smällarna
efter en stund och
struttade vidare efter matte och
husse. Fin utsikt va, på min
kvällspromp?!