Jaga rådjur blir man trött av

På min och mattes lunchpromenad i Hågadalen idag så fick jag syn på ett rådjur som jag bara var tvungen att springa efter i djupsnön. Rakt över en stor äng sprang jag. Jag sket fullständigt i matte just då, däremot när hon visslade för andra gången, då vände jag tillbaka till henne. Plus att jag förlorade henne ur sikte när jag sprungit över ängen och var på väg in i skogen, då tyckte jag att det var bättre att hålla koll på matte än rådjuret. Men det var jobbigt att springa i sådär djup snö, så nu ligger jag och vilar i min säng.