Imorgon hundvandring!

Tjohooooo! Matte meddelade precis att jag får följa med på hundvandringen imorgon som 52adventures anordnar! Yipiie! Matte har stått hela kvällen och bakat hundkex och gjort i ordning "Doggie bags" med smarriga saker i. Alla som är med på vandringen får varsin Doggie bag, men inte jag. För jag får inte äta godsaker just nu. Suck.

Se, men inte röra.... 

Inga tandtroll här!

Idag var jag tillbaka hos veterinären igen. Men det var inte för magsjukans skull, utan vi skulle kolla mina tänder. Det är en drive i Stockholm just nu där alla hundar får kolla sina tänder gratis så matte passade på att få lite råd kring mina tänder. Jag fick veta att jag hade väldigt fina tänder! Och matte fick veta att hon ska borsta mina gaddar varje dag plus att hon ska vara mycket, mycket försiktig med tandskrapan så att hon inte skadar min ömtåliga emalj. Dessutom så fick vi reda på att det inte spelar någon roll om man har hundtandkräm eller inte, så jag har bestämt att från och med nu så skiter vi helt i den. Punkt.

Borsta tänderna när du är riktigt glad?!!

God morgon!

Idag börjar jag min dag med att vinka av husse när han åker till jobbet.

Nästan så att jag kan tänka mig
att pendla sådär till jobbet jag med! 

Men typ frisk

Under väldigt lång tid har jag inte orkat göra så mycket på grund av den däringa jobbiga magsjukan som jag dragits med alldeles för länge. Men nu börjar jag känna mig bättre. Mycket bättre. De senaste dagarna har jag kommit med lekinviter och matte har svarat med full glädje! Buskul! Och jag har även varit sugen på att träna igen, så när jag satt och stirrade ut klickern ifall den magiskt skulle börja klicka av sig själv så förbarmade sig matte över mig och vi tränade på några trix. Det blir ju lite knivigt med belöning när jag bara får äta mitt specialfoder och inget annat. Men matte tycker att det bara är nyttigt att vi får jobba med andra belöningar än bara godis. Och dessutom så ÄLSKAR jag mitt specialfoder så det funkar okej ändå som godisbelöning ifall inte mattes glada hejarop, kramar, pussar eller bus räcker.

Specialfoder i aktiveringsleksak funkar lika bra som leverpastej

Igår fick jag göra ett uppletande också. Ojojoj, vad det va roligt. Matte hade gömt en pappersbit ganska högt upp i en gran, men den tog jag busenkelt. Likaså tygtrasan som hon gömt halvt under en sten, inga problem för min supernos. Vinden låg helt rätt så jag sprang rakt på sakerna hon hade gömt. Det var nästan för enkelt.

Jag känner bestämt lukten av en pappersbit där borta! 

Och ikväll hände det två roliga saker, matte var på guidad vandring på ön och då passade jag på att busa med Myra, en jätterolig liten hundtjej som bor granne med mig. Vi sprang runt som galningar och fällde nästan krokben för deltagarna på två ben.

Ö-guidning

Men efter den guidade turen med Myra så hände det något smått fantastiskt. Då fick jag SPÅRA! Fattar ni hur roligt det va!?! Jag trodde att svansen skulle gå av för att jag var tvungen att glädjevifta så mycket när jag fick spåra! Halleluleja!

Kom igen husse, måste du gå så satans långsamt??!

Smygjagat på landet

Jag var faktiskt så frisk att jag fick åka med matte till landet i två dagar. Oj, vad roligt det var! Jag får ju egentligen inte anstränga mig, men jag var ju tvungen att försvara gården mot invaderande harar... ! Men efter de har-rusherna var jag helt slut och var tvungen att vila en hel dag på verandan i solen. Skönt det med. Fortfarande ingen kräkis, hoppas att det håller i sig.

På väg tillbaka

Jag tror att jag är på väg tillbaka. Jag har haft en helt annan energi idag. Matte och jag tog en lång eftermiddagspromiss i skogen genom midjehögt blåbärsris. Jag kände att jag faktiskt orkade trava på där i riset. Jag orkade lyfta mina små ben högt och jag ville liksom framåt hela tiden, jag ville inte alls gå in heller när det var dags för det. Jag har bjudit matte på lekinviter och jag har faktiskt visat henne att jag var beredd att träna lite. Så vi tog tag i vårt nya trix som vi ska lära oss, som vi inte kommit så långt med än förvisso. Mer om det tänker jag berätta om en annan gång. Men ville bara säga att jag tror att jag är på väg tillbaka.

Försenad start

Matte och jag skulle ha startat "Expedition 52" idag. Vår 52 mil långa expedition runt Uppland med mountainbike och kajak. Men så blev det inte. Jag har kräkits för mycket och förlorat för mycket i vikt och energi för att orka springa bredvid mattes cykel som var det första momentet i Expeditionen. Jag sa till matte att jag ändå kunde försöka men hon lugnade mig och sa att vi kan cykla i höst istället. Kanske att vi börjar med kajaken istället, för då behöver inte jag anstränga mig så mycket. Jag som hade längtat så efter att vara på äventyrsexpedition med matte... Men hon har lovat att det ska bli av, fast bara lite senare när jag mår bra och har byggt på mig med muskler och skaffat kondis igen.