Nya kompisar!

Idag har jag och matte träffat några nya kompisar! Matte och jag cyklade på dem på Roslagsleden för ett par veckor sedan och det var kärlek vid första ögonkastet för både matte och mig. Matte har träffat en soulmate i Sofia och jag har fått träffa Sofias kelpiesar, Elsa och Reka. Reka är mitt livs stora kärlek och allt jag ville idag var att göra små söta valpar med henne. Sist vi träffades så busade vi mer, men idag slog hormonerna till med full kraft och jag hade bara snusk i huvudet. Det var frustrerande att sitta still med Reka inom räckhåll men utom koppellängds avstånd medan matte och Sofia skulle prata, prata, prata om hundträning och massa annat. Jag försökte högljutt lägga mig i diskussionen men ingen tog någon notis om mig.

Våra nya vänner, Elsa, Reka och Sofia.
På den här bryggan snackade matte och Sofia
så mycket med varann att jag fick skavsår i öronen..

Jag, Elsa och Reka fick även spåra! Jag fick prova på spårupptag idag igen och det gick galant, jag hittade spåret, gick åt rätt håll trots obestämd vind som ingen visste åt vilket håll den blåste. Men sen tappade jag bort mig så jag missade pinnen som matte lagt ut till mig. Men jag blev lite distraherad för Elsa och Reka gick alldeles bakom mig och det blev lite för svårt för mig idag. MEN matte är mäkta stolt över mig för jag var helt såld på Reka innan jag skulle spåra och märkte knappt att matte satte på mig spårselen, men när hon viskade spår gjorde jag helomvändning och satte igång att jobba!
Spår 2 gick över en äng och här hade Sofia och matte gått tillsammans första sträckan och sen delat på sig. Jag har ju spårat efter andra personer nu ett tag och inte efter matte, så jag trodde att jag skulle spåra Sofia och hade fått upp Elsas första pinne i nosen men matte ryckte i linan åt andra hållet, och då blev jag förvirrad... Hittade min första pinne, men sen bommade jag de resterande 3... Blev inget bra avslut på spåret. Matte är missnöjd med sig själv för hon styrde mig igen alldeles på tok för mycket och då blir det bara pannkaka för mig... Hon måste låta mig jobba ifred, för då löser jag det!

Hångel med Reka

Men summa kardemumma, en mycket bra dag! Jag har fått träffa nya hundkompisar och fått vara i skogen och sedan få spåra. Eller ja, veterinärbesöket hade jag gärna hoppat över på eftermiddagen. Det visade sig att jag fått inflammation i såret från fjällturen så nu går jag på antibiotika, ska vila och helst inte röra mig så mycket. Men hallå, jag är ju en aussie, hur ska det här gå? Jag kan inte ens stava till "sitta still"...
Veterinären passade på att kolla om min vaxpropp var borta och det var den, tack och lov. Matte utnyttjade även tillfället att låta en främmande person kolla mina tänder, vilket var läxan till tävlingslydnadskursen på onsdag.

Här kan man ju tycka att det räcker med träning för denna dag. Men nej, matte och jag gick på hundmöteskurs på kvällen. Det var mest teori för matte och då vaktade jag bilen. Sen fick vi testa lite hur jag reagerar när jag möter andra hundar. Och hundcoacherna konstaterade att jag blåser upp mig och kör lite snoppmäteri med andra hanhundar. Det är väl klart, måste ju visa dem vem som bestämmer inför damerna...

Matte fick stränga order att låta mig vila av sina hundcoacher. Så imorgon blir nog en lugn dag. Blir väl mest sårtvätt för min del kan jag tro. Aj, aj, aj...