Just backat upp för Uppsalas längsta (?) trappa |
Två sekunder efter att det här fotot togs så spanade jag in en hare som jag absolut skulle jaga efter. Matte satte då hjärtat i halsgropen eftersom vi inte alls var så långt från E4:an och en mängd snabba bilar. Och eftersom jag är mjuk och bilar hårda så visslade matte hysteriskt på mig. Jag hörde ju att hon var orolig så jag vände tillbaka till henne efter bara cirka 5 sekunders jakt. Och när jag kom tillbaka så var matte gråtfärdig och bara kramade och pussade på mig. Det var ju hur lugnt som helst ju, hade inte tänkt jaga den där haren så speciellt mycket mera iallafall. Jag kom ju tillbaka! Ibland är min matte lite pjåskig...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.