Äventyrshunden Diesel

söndag 20 maj 2012

Hemma, men hög som ett hus!

JAG ÄR HEMMA!!!!! Idag när jag som vanligt trodde att jag skulle spatsera ut i korridoren och ta prover med veterinären så satt matte och husse där på en bänk och väntade på mig! Först såg jag dem inte, för jag hade inte väntat mig att de skulle vara där. Jag liksom bara stirrade rakt igenom dem, men sen så såg jag! Oj, vad glad jag blev! Jag viftade på svansen så mycket som jag orkade! Och sen fick jag äntligen, äntligen åka hem.

Matte och husse fick instruktioner från veterinären om min vård. Det blir tarmantibiotika (flagyl) i 3 veckor och specialmat i flera månader. Och så får vi hoppas att tarmarna läker ihop. Jag har någon slags tarminflammation, och riktigt såriga tarmar för tillfället. Men mer än så fick vi  inte veta. Njurarna visade på prickar i märgen i ultraljudet, men urinprovet var okej. Veterinären har dock inte släppt tanken om att njurarna knasar sig trots allt, så när jag kommit tillbaka till livet och blivit något mer stabil så ska jag lämna ett nytt urinprov. Och helst vill de göra en gastroskopi på mig och ta en biopsi för att undersöka närmare vad jag lider av. Men först måste jag bli någorlunda normal igen.

Jag har varit rejält stirrig ikväll och var förmodligen hög som ett hus av morfinet som jag fått under min sjukhusvistelse. När jag var ute och kissade vinglade jag fram mest. Pep hela vägen hem i bilen och kunde inte riktigt slappna av. Tokstirrig blick och matte undrade om de hade lobotomerat mig på sjukan, för jag kändes inte som mig själv alls sa hon. Helt okontaktbar och frånvarande. Hon hoppas att jag kommer tillbaka till mig själv snart och det hoppas jag med. Det var en chockartat upplevelse det här med sjukhus för mig. Jag vill verkligen inte bli lämnad så igen. Så nu håller jag mig nära matte och husse, och så ska jag sova ordentligt. För det har jag inte riktigt gjort på sjukan, för mycket konstiga ljud som jag inte känner igen där. . Jag är verkligen jättetrött nu.
Det blir lugna dagar för mig nu ett par dagar. Granntjejen Myra (min brottarkompis) bjöd över mig, matte och husse ikväll på en drink, men matte tyckte jag skulle vila och inte busa runt med Myra just nu. Och hon hade nog rätt i det.

Jag vill också passa på att tacka alla som har skänkt styrkekramar och krya-på-mig-hälsningar genom cyberrymden, de har kommit fram! :)  Tack alla som tänker på mig och min matte & husse!

PS. Jag orkade mest titta på när matte och husse la i båten ikväll, jag hade ju tänkt att jag skulle hålla i förtampen, men husse fick sköta den biten ikväll. Jag orkade inte helt enkelt. Jag övervakade mest att arbetet gick enligt plan.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar